-

Allting började Onsdagen den 7/7 2010, jag åkte på kontroll på bb för att jag hade havandeskapsförgiftning.

( jag var på ystad bb på kontroll varannan / var tredje dag den sista månaden av graviditeten )

Linus jobbade så min svärfar körde in mig till ystad, vi gjorde dem vanliga kontrollerna, 2 rör blodprov, urinprov, blodtryck och en timme i CTG-kurvan.

Denna gången gjorde dem även en v. undersökning ( var öppen ungefär 1 cm )

Samt en flödesmätning i navelsträngen, som visade sig ha bra flöde, Och så konstaterade dem ännu en gång att jag har på gränsen till att ha lite för lite fostervatten.

-

Klockan 11.00 blir jag inlagd pga stigande blodtryck protein i urinen ( havandeskapsförgiftning / preeklampsi ) & för att mina njurvärden är riktigt dåliga ( njurarna höll på att lägga av )

Mitt blodtryck 7/7 på fm: 135/92  & på em: 145/95

(mitt vanliga bltr ligger på ca 120/65)

-

På eftermiddagen säger dem att jag bara ska ligga kvar i rummet och vila utan tidningar eller något annat.

Det klarade jag inte riktigt av, så jag frågade om jag kunde få sova hemma iallafall & att Linus körde tillbaks på morgonen innan han började jobba. Jag fick åka hem och vila så länge jag inte var ensam, men behöve inte komma tillbaks förens på 2 dagar. förstår inte riktigt deras tankegång, antingen inlagd eller 2 dagar mellan kontrollerna. jaja, strunt i det! :)

-

Linus hämtar upp mig på BB vid 16.30 & vi åker hem till oss.

När vi kommer hem är jag ritkigt hungrig, Så jag värmer lite gröt till mig & Linus, när jag står och värmer den så känner jag en jättestark förvärk, men tänker inte mer på det.

10 minuter senare kommer en till, då sitter vi & äter & jag måste sluta prata medan värken är där..

värkarna ökar i styrka fort & det blir kortare & kortare tid mellan varje värk.

-

vid klockan 20.00 ringer jag till BB & säger att jag har ca 4 -5 minuter mellan värkarna ( Linus satt och klockade dem på datorn ) och värkarna håller i sig i ca 45 sek - 1 min.

Barnmorskan tycker jag ska stanna hemma ett tag till iomed jag är förstföderska, men säger också att jag är välkommen om jag vill bli undersökt.

Jag & Linus väljer att stanna hemma ett tag till.

-

Medans linus sitter beredd med värktimern, duschar jag & packar ihop vad jag vill ha med mig till BB.

Vid 22 tiden bestämmer jag mig för att nu ville jag åka in, så vi ringer till Linus mamma som jättegärna ville vara med på förlossningen, & hon möter upp oss utanför lasarettet.

-

När vi kommer i entren kommer 3 läkare/sköterskor med en rullstol, men jag ville absolut inte sitta ner, så tackade, men sa att jag helst ville gå.

när vi gått igenom akutmott. & äntligen kommit fram till BB fick vi komma direkt till ett undersökningsrum & efter nästan 2 timmar med CTG-kurva konstaterar dem att jag tydligen inte hade riktigt värkar, utan något som hette "pin-värkar" men dem gick rätt snabbt över till vanliga värkar, ( det var ingen större skillnad på dem, löjligt )

-

Klockan 00.05 den 8/7 blir vi iallafall inskrivna på BB och får gå till ett förlossningsrum. Sen kommer personalen med varsin macka till mig och Linus, & Linus mamma körde hem igen, iomed inget var på g just nu. ( jag var fortfarande öppen 1 cm bara.. )

-

Vi försoker sova en stund, Linus somna som en stock och jag sover, men vaknar dock var 4de minut av topparna på värkarna.

-

Klockan 04.30 ger jag upp, efter typ 50 toabesök, när det tog mig 10 min att gå till toaletten. Så jag går ut till barnmorskorna & ber om lite smärtlindring. Dem säger att vi måste göra lite undersökningar först, så dem följer med tillbaks till rummet, och konstaterar att jag inte öppnat mig något mer än den fjuttiga cm jag var öppen dagen innan, det gjorde mig riktigt ledsen. allt kämpande helt förgäves kändes det som.

Iallafall när hon gör undersökningen så ser hon att bebisens hjärtljud går ner samtidigt som hon känner hur mycket öppen jag är.

Sen fortsätter hjärtljuden att gå ner under mina värkar. Från att normalt ligga på 136 gick dem ner till ca 80/90 Inte bra alls!!

-

Men jag fattade inte alls vad som hände, läkare efter läkare satte sig ner i rummet, Både jour & bakjour.

Sköterskor sprang rundor med sängar och slangar och gud vet vad!

-

05.00 gick jag på toaletten än en gång (hade väntat nästan en halvtimme för att få lov att gå på toan) Linus följer med mig , jag kunde inte gå själv så ont jag hade.

Jag hade fortfarande protein i urinen, och det är pga havandeskapsförgiftningen sa dem.

-

klockan 6.00 är alla läkare i som ska kolla upp mig och magen närvarande .

-

06.20 vi fick beskedet att den här bebisen måste komma ut nu pga. hotande foterasfyxi &  patologisk CTG-kurva, han mådde inte alls bra i min mage då.

kateter, och 3 st dropp sätts & vi börjar rulla ner mot operation.

-

06.25 är vi nere på operation & Linus få på sig grönkläder.

jag får andas i en mask & narkosäkaren börjar sätta lokalbedövning & sedan spinal-bedövning.

Linus sitter jämte mig hela tiden & kysser mig & kramar mig & säger hur duktig jag är,

-

06.57 8/7 2010 hör vi våran son skrika för allra första gången,

Lars Mikael OLIVER Larsson

2230 g & 47 cm lång & 33 cm i huvudomfång.

APGAR var : 9, 10, 10

-

-

Dem kom och la våran son vid oss, har aldrig varit så lycklig i hela mitt liv som när jag såg vår lilafärgade lilla son för första gången. Linus, Oliver & några barnmorskor gick iväg så Linus kunde klippa navelsträngen.

Sedan började dem sy ihop min mage igen.

-

Egentligen är allt väldigt luddigt nu.

Jag minns iallafall att Oliver fick komma & ligga hos mig en stund till, innan han, Linus & en barmorska gick upp till BB för vägning och mätning.

-

Jag vaknar upp på intensiv-vårds-avdelningen och jag får ligga där ett bra tag, iomed dem tror jag fick en allergisk reaktion på bedövningen vid snittet.

Linus mamma har varit med Linus & Oliver på vägning och mätning. & även hon kommer ner på IVA med mina två prinsar.

-

Resten är väldigt luddigt,

jag hallucinerade en del, och kunde somna när jag pratade, mitt i en mening.

Men jag kommer iaf ihåg att vid 17.00 börjar jag gå runt och går på toa för första gången,

Morgonen efter så duschar jag & vi äter frukost ute i dagrummet.

Det var nog allt jag kommer ihåg. :)